Tips till trycksaks­beställare

Klarlägg utgångspunkterna

Små och stora beslut kantar vägen från idé till färdig trycksak. Här listar vi några tips som du som trycksaksbeställare kan ha nytta av i kontakten med oss eller andra leverantörer. Det vi skriver om här handlar först och främst om grafisk formgivning och layout. Vi arbetar också med trycksaker på andra sätt – som skribenter och textredigerare. Hör gärna av dig till oss om du har frågor om dessa tjänster.

1. Gör en önskelista!

• Vilket syfte har ni med trycksaken?
• Vilken målgrupp vänder den sig till?
• Vilka tankar har ni om det tekniska utförandet – format, färger, fotografier och illustrationer?
• Beskriv det intryck ni vill att läsaren ska få av trycksaken
• Har ni en grafisk profil och hur ska den i så fall tillämpas?
• Vilken upplaga ska trycksaken ha?
• Hur ska trycksaken distribueras?
• Hur ser er tidsplan ut?

2. Vägen till målet

• Gör en detaljerad tidsplan tillsammans med er leverantör. Tidsplanen blir ett gemensamt åtagande, som i mycket handlar om att leverera underlag och ge feedback på utsatta datum.
• Dialogen förbättrar slutresultatet. Det kommer valmöjligheter på vår gemensamma väg – det kan handla om val av omslagsbild, färgsättning och samspelet mellan text, illustrationer, faktarutor och andra grafiska element. En bra leverantör rådfrågar dig som kund vid vägskälen.
• Rätt organisation ger smidigt samarbete. Ofta är det många personer som ska lämna synpunkter under arbetets gång. Låt en kontaktperson hos er sammanställa alla synpunkter och gör en samlad överlämning till er leverantör. Det sparar tid och energi.

3. Lite om tryckteknik

Vanliga tryckmetoder

• Arkoffset. Den vanligaste trycktekniken för mindre tidskrifter, böcker och broschyrer, där pappersmatningen sker med lösa ark.
• Rulloffset. Tryckteknik som används för dagspress och veckopress med större upplagor. Pappret matas från löpande bana (rulle).
• Digitaltryck. En mycket snabb tryckmetod som är billig för små upplagor men dyr för större upplagor.

Trycksaksformat

De så kallade A- och G-serierna utnyttjar pappersarken optimalt. Tryckning i dessa format ger alltså lite spill och god tryckekonomi. Några exempel på format i A- och G-serierna:
A4 – 210 x 297 mm (bredd x höjd)
A5 – 148 x 210 mm
G5 – 169 x 239 mm
Tabloidformat (numera vårt vanligaste dagstidningsformat) kan variera mellan olika tryckerier men är vanligen cirka 280 x 385 mm.

När det är viktigt att din trycksak skiljer sig från mängden kan ett av många medel vara att välja ett udda pappersformat. Man brukar då utgå från ett standardformat och göra en beskärning till önskat format. Vi talar då exempelvis om skuren A4 eller skuren tabloid.

Färger

Fyrfärgstryck består av fyra grundfärger, cyan (blå), magenta (röd), gul och svart. Ofta skrivs fyrfärg som CMYK (Cyan, Magenta, Yellow, blacK). Färgerna trycks i rasterpunkter och för ögat framträder alla tänkbara färgnyanser.

Det går förstås bra att trycka med färre färger också. Att trycka med en färg innebär oftast men inte alltid att trycka enbart svart. Tvåfärgstryck är oftast svart + en dekorfärg som oftast definieras enligt Pantone-skalan. Pantone är ett färgsystem som omfattar hundratals färgnyanser som var och en har ett unikt nummer. Ofta används förkortningen PMS i dessa sammanhang (Pantone Matching System). Till vardags talar vi om PMS-färger. Det förekommer också trefärgstryck, svart + två PMS-färger.

De flesta logotyper finns både i CMYK- och Pantone-versioner. Det är CMYK-versionen vi behöver för fyrfärgstrycket och Pantone-versionen för två- eller trefärgstrycket.

Pappersval

Pappret bidrar starkt med karaktär till trycksaken. Ett ovanligt och udda papper kan vara just det som gör att en trycksak stannar i minnet, men för det mesta handlar pappersvalet mycket om jordnära frågor som bildåtergivning och läsvänlighet.

Några termer som kan vara bra att känna till är:

• Obestruket papper, till exempel pappret i en pocketbok.
• Bestruket papper. Papprets yta har jämnats ut med bindemedel och pigment för att ge goda tryckegenskaper.
• Glättat papper (kallas även glansigt eller gloss/glossy) har behandlats för att ge en glansig yta. Ger en bra bildåtergivning men texten kan bli svårläst på grund av reflexer i pappret.
• Matt papper har behandlats för att ge en matt yta, vilket är läsvänligt men inte det mest optimala för tjusiga färgbilder.
• Ytvikt. Anger hur mycket en kvadratmeter av pappret väger. En kvadratmeter av ett 90-grams papper väger alltså 90 gram.
• Opacitet. Ett mått på papprets ogenomskinlighet.
• Bulk. Beskriver hur tjockt ett papper är i förhållande till sin vikt.

Att läsa en tryckoffert

De flesta tryckofferter är uppbyggda på liknande sätt, och innehåller uppgifter om:

• Format
• Upplaga
• Underlag, det vill säga vilken typ av original som lämnas till tryckeriet. Pdf-filer är i dag den vanligaste formen av original. Det brukar också gå bra att skicka filer från ett layoutprogram som QuarkXpress eller InDesign. Detta brukar kallas att skicka ett öppet dokument, till skillnad från pdf-filen som är ”låst”.
• Prepress, vilket anger vad tryckeriet lämnar för godkännande innan tryckpres sarna rullar igång. Det kan vara färgprov, färgutskrifter av olika slag eller pdf för påsikt.
• Omfång. Om sidantalet anges som 16 sid (utan tillägg) innebär det att hela trycksaken trycks på samma papper. Står d et exempelvis 16+4 sid trycks inlagans 16 sidor på ett papper och omslagets fyra sidor på ett annat papper.
• Tryckfärger. Fyrfärg anges som 4+4, endast svart tryck som 1+1 osv. 4+1 innebär att ena sidan av tryckarket trycks i fyrfärg och andra sidan enbart i svartvit.
• Efterbehandling. Klamring (klammerhäftning) är standard för trycksaker från åtta sidor och upp till den gräns där trycksaken blir för tjock för att häftas. Tjockare trycksaker limbinds eller trådbinds och får då en rygg. Andra typer av efterbehandling kan vara att förse en bok med hårda pärmar, stansa hål i eller prägla ett mönster i omslagets papper eller att lacka omslaget för att skapa en blank yta.
• Övriga tjänster. Anger om andra tjänster, till exempel bildbehandling, ingår i tryckeriets pris.
• Distribution. Om tryckeriet inte fått andra önskemål om distribution brukar tryckeriet räkna med att kunden vill ha hela upplagan packad i kartonger och levererad till sin ”hemadress”. Det brukar då anges på offerten som ”fritt en adress [ortens namn]”.
• Priset. Priset anges i regel som ett totalpris för den önskade upplagan samt en uppgift om vad det kostar att öka upplagan något. Det kan till exempel vara ett grundpris för 10 000 exemplar plus ett pris för följande 1 000 exemplar vid samtidig tryckning. När det gäller ark- och rulloffsettryck är det dyrt att göra en nytryckning, startkostnaderna är höga. Det kan därför vara bra att än en gång fundera över om upplagan är lagom stor.

Att godkänna för tryck

En bra grundregel för arbete med trycksaker är att stora ändringar bör göras tidigt i processen. En text ska helst vara godkänd och genomarbetad när den lämnas till layout och stora förändringar i layouten ska göras i skiss- eller korrekturstadierna. När en trycksak lämnas till tryck ska korrekturläsningen vara avslutad.

Stora ändringar som görs sent i processen blir kostsamma och kan äventyra tidsplanen. Detta gäller i synnerhet stora ändringar i färgprov eller annat underlag från tryckeri för slutgodkännande. Upptäcks ett stavfel i detta läge kan och ska det åtgärdas. Men att dagarna innan tryck börja skriva om stora delar av texten blir dyrt och tidsödande. Den granskning som görs innan tryckpressarna börjar rulla ska i huvudsak fokusera på tekniska prestationer, så som färgåtergivning i bilder, kontroll av att alla typsnitt fungerar och av att radfallet i texten stämmer.